Det är mycket glädjande att Pin High har återuppstått och framöver blir den digitala informationskanal som bankommittén kan använda sig av angående information till medlemmarna. Jag tittade i några gamla artiklar och den senaste var ifrån februari förra året och det har hänt en hel del sen dess.
Hela området mellan nians och sjuans fairway har nu blivit klart. Dammarna och kullarna som vi beskrivit innan har det här året färdigställts med sjuans nya fairwaybunkrar. Femmans tee har breddats och fått nytt gräs utrullat. Backtee-projektet, som sträcker sig tio år tillbaka i tiden har slutförts med nya tees på femman och sjuttonde hålet. Det spåret kan vi således nu bocka av, åtminstone utifrån aspekten att förlänga banan från vit tee.
Vad händer i höst?
Vi fick inför detta året en utökad budgetram för att kunna gå vidare med större satsningar på banan och vi har till viss del redan nyttjat den ökningen med det som jag nämnt ovan. Vad som nu diskuteras ganska flitigt, och som också är en viktig punkt när vi har våra möten, är röd tee.
Roger och Henrik Swärdh har informerat om artiklar och undersökningar med Svenska Golfförbundet i ryggen, att flertalet banor runtom i Sverige som spelas från röd tee, är för långa. Eller mer i monetära termer, det bör vara en reducering på c:a 20% jämfört med gul tee. Hos oss skulle det ungefär vara lika med en längdminskning på 300 meter. Jag tror inte vi tar oss ända dit men vi har gjort en första inventering på vilka tees som är möjliga att ge sig på och vi kommer att ha med oss den här faktorn i kommande projekt.
Vi kör direkt igång med ett par röda tees till hösten. Vi börjar med att flytta åttans röda tee mer åt vänster. Nuvarande tee är i farozonen när det slås ut från fyran så där stärker vi säkerheten. Sedan har vi artonde tee som vi lyft högre upp på priolistan. Det är många damer (och herrar också för den delen) som inte slår över dammen utan får lägga sitt utslag trettio grader åt höger. Genom att flytta röd tee i sidled åt höger gynnas fortfarande den långt slående men även övriga får ett mer rakare utslag. Vi bygger dessutom upp den en aning så det blir en vackrare vy att avsluta rundan med.
Ärenden till länsstyrelsen
Vi kommer i höst att skriva fram två ärenden som har bäring på tees. Den första är trettonde tee som har diskuterats i flera år. När det gäller röd tee vill vi anlägga en grästee och dessutom riva och bygga upp ett nytt fundament för gul tee. Vi hade länsstyrelsen på plats i våras och som gjorde en besiktning av området. Dom har nu svarat att ärendet ska skrivas och behandlas som ett dispensärende med förklaringar, motiveringar till varför vi vill göra förändringarna samt vilka kompensationsåtgärder vi kan tänka oss att göra. Vi samlar just nu ihop information som ska vara tillräckligt förklarande för att få genomföra arbetet. Och jag tror att utsikterna ser mycket goda ut där.
Det andra ärendet rör tvåans och nians röda tee. Tvåan, som idag ligger inpressad mot kanten och delvis under ett träd, ska flyttas en liten bit fram längs vänstersidan och upp i backen där det idag är en öppen glänta. Nians röda tee, som enbart av säkerhetsskäl behöver flyttas skulle även den få sin nya plats längre fram till vänster och mer skyddat från tvåans utslag. Båda utslagen kommer att få en fin utsikt över fairways och med ett positivt beslut från länsstyrelsen kan vi kanske påbörja byggandet redan frampå vårkanten.
Bunkrarna
Utöver tees så var motiveringen med en utökad driftbudget detta år att göra om bunkrarna och i första hand de som ligger på fairway. De har med åren blivit alltmer slitna och de flesta är dessutom lagda i marknivå vilket gör att de syns dåligt från tee.
Med utgrävningen av massorna från dammarna blev så sjuans bunkrar det första projektet som nu fått sig en rejäl ansiktslyftning. De färdigställdes i våras och vi är mycket nöjda med resultatet. Vyn från sjuans tee där bunkrarna nu lyser som fond ger hela hålet en helt annan känsla att spela. Det har i alla fall fått mig att lägga bort drivern på hålet och det är så ett hinder ska fungera på banan.
Vi har i arbetet med dammprojektet samarbetat med den irländske shapern Shane Ringwood som också var med och gjorde övningsgreenen. Avsikten var att fortsätta arbetet med Shane redan i höst med i första hand nians högra fairwaybunker. Sedan hade vi också med bunkern som avgränsar mellan tvåan och elvan. Nu verkar det tyvärr som att Shane inte har möjlighet att komma loss från sina andra projekt men han har tipsat oss om en fullgod ersättare. Vi har också undersökt möjligheterna att åtgärda åtminstone nians bunker på egen hand. Vi har personal med kompetens för detta och flera medlemmar som tillsammans med bankommittén kan få till ett bra underlag att gå vidare med. Dessa bunkrar fanns med i den ritning som gjordes av arkitekten Christian Lundin, så det har vi också tillgång till. Vi pratar vidare internt och ser var vi landar där.
Andra större projekt
Det jag hittills redovisat ligger inom den ökade budgetramen vi haft i år och förhoppningsvis kan behålla några år till. Vi har hållit oss väster om stora vägen när det gäller större projekt men om vi tar oss över vägen och betraktar hål tolv, tretton, fjorton samt det sjuttonde så väntar nästa utmaning. Här byter banan karaktär och med en vandring på The Old Course i Skottland färskt i minne så förstår ni kanske vad som kommer här. Dessa fyra hål, och då pratar jag bara om fairway, har mer sand i marken och med de egenskaperna finns det förutsättningar för något utöver det vanliga.
Men jag vill spänna bågen ännu mer och jag tar upp ett par exempel och vi börjar med hela området där hålen tretton och fjorton sträcker ut sig. Det är ett platt landskap med två kortare par fyra hål som ligger ganska tätt intill varandra. Utslag med för mycket högerskruv går lite kors och tvärs över hålen. Fairwaybunkrarna på trettonde vaktar hyggligt greenen men det är ganska rakt stakat. Bunkern på fjortonde ligger mitt i fairway och är som alla fairwaybunkrar i marknivå och knappt synlig. Jag är ingen vän av att placera hinder mitt i spellinjen och därför är detta utslaget lite tråkigt även om syftet med att få de mer långtslående att överväga drivern uppfylls. Jag vet att det är många som i stället pratat om och föreslagit en serie bunkrar på höger sida och det är helt i linje med våra intentioner. Låter man nu tankarna vidgas en aning är det inte bara bunkrarna som ska ändras. Jag är mycket sugen på att låta en grävskopa med exempelvis Shane bakom spakarna ge sig på hela ytan, från trädallén till vänster om trettonde bort till fjortondes vänstra sida. Det ska vara en markant upphöjning mellan hålen där sidorna kläs med bunkrar. Utöver det ett antal mindre bunkrar som läggs på strategiska platser. Båda hålen ska inbjuda till att slå driver men med klara riskmoment om det går snett.
Alla bunkrar har här möjligheten att byggas enligt torvningsmodellen där ett par pottbunkrar skulle ge det hela lite extra spets. Jag hade för något år sedan kontakt med en klubb i Stockholmsområdet som hade infört den här typen av bunkrar och det såg så läckert ut på bilderna. Dom hade gjort det mesta arbetet själva och kan dom så kan vi. När området är färdigbyggt ska man när man sätter peggen på trettonde mötas av ett fantastiskt linkslandskap.
Det landskapet sprider sig även över till sjuttonde fairway. Här har vi ytterligare ett hål som måhända med sin längd och lite motvind spjärnar emot en del men fairway är en enda lång transportsträcka. Här får mina skotska influenser nytt bränsle. Jag ställde mig i Hell Bunker på Old Course och det var en mäktig känsla att bara stå där. Att försöka slå sig ur den är kanske inte lika kul men på den högra sidan av sjuttondes fairway har vi platsen för Almös Hell Bunker om än i mindre format. Det är näst sista hålet och från tee ska den bunkerns gap vara något som prövar dig mentalt. Den kan föregås av en mindre bunker som fångar upp lite kortare utslag men de ska fortfarande ligga vid sidan om fairway men på ett obehagligt avstånd för de med krut i bössan.
Tolvan är än så länge ”bara” under bearbetning men första delen av fairway fram emot ormagropen behöver ses över. Det är ännu ett tråkigt område och vi funderar vidare på vad vi kan göra där. Men sanden finns där redan i backen.
Greenombyggnaden
Jag avslutar det här kollaget med några ord om greenombyggnadsprojektet. Det är nu fem år sedan vi invigde de tre nya greenområdena vi gjorde då och projektet har sedan dess i princip varit vilande. Andra projekt inom klubben har fått prioriteras högre men jag hoppas att vi nu kan dra igång snacket på allvar igen. Bankommittén hade tillsammans med den gamla styrelsen en fördiskussion om nästa etapp och hur man kan dela in återstående greenområden i olika kategorier. Det finns fortfarande greener som behöver en total ombyggnad, några vill jag kategorisera som ”tillbyggnad” samt några som bara kräver mindre åtgärder. Men en mycket stark gemensam faktor finns för flertalet greener, dom har redan sitt ramverk runt sig med fonder av träd, stenmurar och annat iögonfallande och med en bra genomförd förstudie finns här förutsättningar att skapa något som ytterligare stärker klubbens ambition att bli den mest attraktiva golfklubben i regionen.
En sådan greenombyggnadsetapp är tolvans och sjuttonde green. De är platta och övergången från fairway in mot greenytan är inte speciellt spännande. Men själva ombyggnaden får kanske vänta något år till men vi har i samband med det även diskuterat området mellan greenerna. Där växer idag högt gräs och vad som går att göra här har jag tidigare kopplat ihop med greenombyggnaden. Men med tanke på vad som kan åstadkommas på hål tretton och fjorton så kan vi tjuvstarta arbetet med att gå vidare med att anlägga en damm mellan tolvan och sjuttonde. Den ska vara formerad och i möjligaste mån utgrävd så att den är anpassad efter hur eventuellt nya greenområden kan se ut. Massorna från dammen lägger vi på området mellan tretton och fjorton där det snyggt ska shapas ut efter klubbens önskemål och/eller efter en arkitekts ritning.
Där sätter jag punkt för den här gången. Jag hoppas bankommittén har kunnat förmedla samma känsla till er medlemmar som vi har angående banans fortsatta utveckling. Det ska hända någonting på banan varje år. Med styrelsens hjälp så kommer vi att kunna hålla ett högt tempo på föreslagna åtgärder och det ska bara vara ekonomin som bromsar, inget annat.
Med hopp om några sköna återstående golfveckor.
Torbjörn Jonasson
Ordförande Bankommittén
